Vad var det för skillnad på sovjeterna i Ryssland och i Kina?

För oss som inte tror att den etablerade statsapparaten har någon framtid att erbjuda så kan det vara intressant att studera hur den nya rådsmakten i Kina och Ryssland såg ut och fungerade.

Ingen socialism utan sovjeter
Den organisatoriska formen för Kinas röda politiska makten liknade den sovjetiska politiska maktens. En sovjet var en representativ församling, en politisk institution, som skapades av den ryska arbetarklassen under 1905 års revolution i Ryssland. Kommunisterna i Ryssland drog på grundval av den marxistiska teorin slutsatsen att en sovjetrepublik var den mest lämpliga formen av social och politisk organisation för övergången från kapitalism till socialism.

Skillnad i klassammansättningen
Kommunisterna förverkligade som bekant år 1917 för första gången i historien en sådan socialistisk sovjetrepublik, en proletariatets diktaturi i ett helt land. Efter 1927 års nederlag för revolutionen i Kina, antogs den representativa församlingen såsom en form för folkets politiska makt på olika orter under de revolutionära massresningar som leddes av Kinas kommunistiska parti. Till sin natur var den politiska makten under denna period i den kinesiska revolutionen en folkets demokratiska diktatur, upprättad av den antiimperialistiska, antifeodala, ny-demokratiska revolutionen under proletariatets ledning, vilken skilde sig från den proletära diktaturen i Sovjetunionen.

Både i Ryssland och Kina leddes sovjeterna av arbetarklassen genom kommunistpartiet men klassammansättningen i sovjeterna var inte samma. I Kina, som till skillnad från Ryssland var ett halvkolonialt land, räknade man fyra klasser till folket som stödde revolutionen och deras intressen skulle respekteras, arbetarna, bönderna, småborgarna och den nationella borgarklassen.

(Visited 165 times, 1 visits today)

Dela denna text.

PinIt

2 thoughts on “Vad var det för skillnad på sovjeterna i Ryssland och i Kina?

  1. Redaktionen

    Det viktiga är väl att se tendensen och klassinnehållet i den politik som fördes? Några år efter Stalins död övergav de klassiska marxistiska principer och började tala om fredlig övergång till socialismen i hela världen och gjorde profiten till övergripande mål i fabrikerna. Kulturrevolutionen i Kina 66-76 var ju en kamp för att jämna ut skillnaderna. I Sovjet gjorde de tvärtom på många plan efter 1956. Vilken klass som styr avslöjas av innehållet i politiken. Vilken matierell standard som folket hade vid en viss tidpunkt i det ena eller andra landet säger inte mycket, det är processen man får försöka se. När bönderna började ta över godsägarmakten och delade upp jorden i Kina på 20-talet så fick de inte det omedelbart materiellt bättre men framtidsutsikterna blev ju avsevärt ljusare.

    Reply
  2. Jens

    Hur ser ni på utvecklingen i Sovjet respektive Kina?

    Trots allt, det är ju inte så enkelt att det antingen är bra eller dåligt. En vanlig arbetare hade det hyfsat i Sovjet under 70-talet, dvs när det inte längre var ett “socialistiskt” land. Det var bättre (notera relativt) än t.ex., USA. Men en arbetare i dagens Kina har det knappast så, och antagligen hade de det inte heller under Maotiden. Visst, Kina var inte lika utvecklat, men å andra sidan började Sovjet också på en låg utvecklingsnivå, inte minst med “inbördeskriget” (var ju ett reguljärt invasionskrig, även om det inte omtalas så).

    Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published.