Aktivitetsdag med diskussioner kring Kommunistiska Manifestets första kapitel

Initiativgruppen för Kommunistiska Föreningen arrangerade nyligen en “aktivitetsdag”. Här nedan är några rader om detta.

Vi har delat den här dagen in i olika teman. Den första delen kommer att vara en kurs i Marxismen-Leninismen-Maoismen eller som man sa förr Marxismen-Leninsimen, Mao Tsetungs tänkande. Den andra delen kommer att handla mer om hur vi använder idéerna i praktiken och vi kommer även idag senare att prata om fackligt arbete och senare avsluta med lite öl och sång.

Vi sätter oss i en ring och sedan kommer vi att dela upp oss i “bikupor”. Vi har ju sagt att till idag skulle vi studera det första kapitlet i Kommunistiska manifestet. Men det här kommer inte bli ett föredag om manifestet utan en diskussion. Kommunistiska Manifestet är en riktigt gammal skrift. Den skrevs av Marx och Engels utifrån riktlinjer antagna på en kongress och gavs ut 1848, det är snart 200 år sedan. Manifestet har varit ett viktigt dokument för socialdemokratin och senare den kommunistiska rörelsen. Manifestet tar upp mycket av marxismens grunder. Mycket av det grundläggande stämmer men det har hänt otroligt mycket sedan dess. På Kommak las det nyligen upp en text om hur arbetarna i Stockholm läste Manifestet när det kom ut. Vi knyter ann till en tradition och arbetare och revolutionära intellektuella har studerat den här texten runt om i världen i snart 200 år.

Tre möten kring Manifestet

Vi kommer har tre möten kring manifestet och ett nytt möte varje månad. Det första kapitlet heter “Borgare och proletärer” och det är det som vi kommer att diskutera idag. Det är bra om ni läser kapitlet innan, vi kommer berika varandra, den som har tänkt mycket på frågorna kommer att kunna berätta för de andra och kommer och ge ett underlag för de andra. De är viktigt att ni inte känner er blyga för något, om ni har någon fråga som är “konstig” så ta upp den, det är en ganska svår text, ta gärna upp frågor om det är är något som är oklart. Viktigt att tänka på föreningen mellan teori och prakik, vi läser inte detta för att de skall göra oss kloka, vi läser detta för att omsätta det i praktiken, för att tjäna vår klass. Nu delar vi oss i två olika grupper och så vänder vi stolarna mot varandra, någon från gruppen berättar sedan vad man kommit fram till.

Den första frågeställningen är vad vi förväntar oss av studiecirkeln.

Gruppsvar: Vill få koll på grundläggande frågor, se hur andra har uppfattat texten. Se texten lite som ett politiskt vapen. Bra att hålla idéerna vid liv när man blir bombarderad av kapitalisternas idéer i samhället, bra med repetition”.

Hur ser borgarklassen ut, då jämfört med nu?

Gruppsvar: Det var mindre företag då och kapitalisterna höll sig mer inom ett land. Kapitalisterna hade en personlig relation till fabriken då. Borgarklassen har gått från att vara befriare i kampen mot feodalismen, nu tydligare förtryckande klass. De är samma i antal ca 2 % procent. Kolonialmakterna spridde kapitalismen till hela världen.

Proletariatet såg ut på ett sätt på 1800-talet men ser annorlunda ut idag. Skett en väldig förändring. Hur har proletariatet förändrats?

Gruppsvar: Arbetsförhållandena förändras, proletariatet tagit strider och vunnit. Förr i tiden på Alcro Beckers kunde man röka varje timme och dricka kaffe, men sedan blev det sämre och sämre. Socialismen var en motkraft och det har blivit mycket sämre sedan socialistiksa blocket försvann. Andelen tillverkningsarbetare har minskat drastiskt, detta har fått betydelse för klassmedvetandet. När det var flera tusen arbetare på en arbetsplats hade vi en helt annan kollektiv styrka. Andelen manschettarbetare har ökat och klassmedvetandet minskat, många tror något att de är något mer för att de har ren skjorta. Det har skett en förändring i nivån på kampen. I Stockholm jobbar 5 % inom industrin. Det finns en arbetararistokrati, ser inte sig som arbetare, producerar inte mervärde själva, lever på mervärde från tredje världen. Arbetarklassen är förändrad och mer utspridd. Storproduktionen har flyttat till Kina och Indien

Sista frågestälningen nu. Har proletariatet kvar kraften? Vad behövs för att göra arbetarklassen till en stark organiserad kraft igen? Vad krävs av oss för att få fart på klasskampen och bygga upp ett parti?

Gruppsvar: Inte samma sammanhållning som förut, individualism och egoism vanligare, “jag skall tjäna si och så mycket pengar”. De vill splittra arbetarklassen, hacka sönder, vet att vi är större och starkare om vi går ihop. Hinner inte prata med de andra på arbetsplatsen, det spontana svaret är att vi inte är samma kraft. På mitt jobb var det 60-70 arbetare på varje våning och sedan 9 arbetare. Sedan kom robotarna, av 9 arbetare blev det bara en. De bygger en konsumentmänniska och en egoist men när man får problem så kommer behovet att samarbeta. Man lever ett zombieliv i en fantasivärld på lånade pengar men vad kommer hända när bubblan spricker? Strejkerna i Indien och Sydkorea. Det svenska proletariatet har en chans att återuppväcka den revolutionära gnistan. Kraften finns där, det gäller bara att organisera den.

Vi kommer att träffas igen och diskutera kapitel 2. Om ni har bekanta så får de gärna komma. Man kan ta in många nya med den här metoden. Bra att prata i små grupper så alla får komma till tals.

(Visited 78 times, 1 visits today)

Dela denna text.

PinIt

One thought on “Aktivitetsdag med diskussioner kring Kommunistiska Manifestets första kapitel

  1. Pingback: Den nationella frågan | Kommunistiska Arbetarkommunen

Leave a Reply

Your email address will not be published.