När kapitalisterna tog makten i Kina

Anti-kommunistisk rättegång, 1980. Åtalade från vänster till höger: Jiang Qing, Yao Wenyuan, Wang Hongwen and Zhang Chunqiao.


Någon kanske har frågat sig hur det gick till rent praktiskt när kapitalisterna tog makten i Kina. Under många år drev kommunisterna en hård kamp för att hindra just detta genom kulturrevolutionen. Ledande i klasskampen under kulturrevolutionen var en grupp som kallades  “Centrala gruppen för kulturrevolutionen” av vilka fyra kom att få det officiella öknamnet “ de fyras gäng”, ”sìrénbāng” på kinesiska.

Dessa fyra kommunister greps alla månaden efter Maos död och detta tillsammans med massivt förföljande av kommunister i allmänhet banade väg för revisionisten Tengs återkomst på den kinesiska politiska scenen. Begreppet ”de fyras gäng” är missvisande och ett öknamn för partivänstern och det bakar samman personer av olika karaktär och utesluter andra.

De nya kapitalisterna dömde kommunisterna till hårda straff

De fyra var många fler än fyra även om de fyra var huvudåtalade vid den anti-kommunistiska rättegången 1980-81. I rättegången ställdes ”de fyras gäng” tillsammans med Lin Piaos gamla bundsförvanter inför rätta. Bland de anklagade fanns Chen Boda, Huang Yongsheng (1919-1983), Wu Faxian (1915 – 2004), Li Zuopeng (1914 –2009), Qiu Huizou och Jeng Tengjiao.

Politiskt ville den revisionistiska nya härskarklicken i Kina koppla samman Lin Piao (som försökt sig på en kupp) med Jiang och därmed dra hela kulturrevolutionen i smutsen utan att resa sina händer mot den oantastbara Mao. Hua Gufeng (1921-2008) som utåt var ledare för den nya härskarna påpekade ständigt att de skulle följa Maos direktiv till varje pris trots att de i praktiken gjorde något helt annat.

Jiang och Zhang försvarade kulturrevolutionen till slutet

Under skenrättegången, som gjordes offentlig då revisionisterna 1980 började känna sig säkra vid makten, höll två kamrater fast vid sina ståndpunkter under hela rättegången (Jiang och Zhang) medan de andra i olika grad erkände och uttryckte ånger för sina påstådda brott (Yao och i synnerhet renegaten Wang). De påstådda brotten var att de skulle ha orsakat ekonomiskt och politikt kaos samt 34,274  människors död (ej specificerat hur). Zhang vägrade att överhuvudtaget delta och yttra sig i rättegången och Jiang var den enda som aktivt försvarade sig med emotionella utbrott och anklagelser. Alla dokument och transkriberingar är till dagens dato ej offentliga. Delar av rättegången visades i TV.

Personalia

Jiang Qing, 1914-1991 dömd till döden, senare omvandlat till livstid, dog i påstådd suicid i samband med läkarbesök för strupcancer genom hängning. Det påstådda självmordsbrevet anklagar Mao för att inte ha ”utrotat Deng som Li Sauqui” och detta skulle vara roten till händelserna i Kina samt hon skulle möta Mao i efterlivet.

Zhang Chunqiao, 1917-2005 (fängslad 1976-1998), dog i pankreascancer i Shanghai. Höll fast vid kulturrevolutionen och vägrade delta i farsen till rättegång. Han anses av många vara den verkliga ledaren bakom vänstern under kulturrevolutionen. Hans text “On Exercising All-Round Dictatorship over the Bourgeoisie,” läses av många än idag.

Yao Wenyuan, 1931-2005, dömdes till 20 år, frigavs 1996 och skrev en bok om kinesisk historia.

Wang Hongwen, 1935-1992 dog i levercancer

Kang Sheng, 1898-1975

Xie Fuzhi, 1909-1972

Chen Boda, 1904-1989

Mao Yuanxin 1941-), Maos brorson.

(Visited 240 times, 1 visits today)

Dela denna text.

PinIt

14 thoughts on “När kapitalisterna tog makten i Kina

  1. Salazar

    Det tilläts och uppmuntrades delvis, måhända som del av enhetsfronten. Självklart finns det en risk däri för kapitalistiska ideer på basnivån. Kontrarevolutionen var dock ingen revolution nerifrån utan en palatskupp vars huvudsakliga maktbas var kontroll över geväret…. armen. Således var det inte småproduktion som var huvudproblemet.
    Kuppen i Kina liknar Chrustjovs Kontrarevolutionära usurpering av sovjetstaten och SUKP, korrumperade medlemar av nybildad bourgeoisi vilka fötts och gödits inom partiapparaten.
    Allvarliga lärdomar för framtiden.

    Reply
  2. Peter den andre

    Den av Zhang Chunqiao nämnda texten är verkligen läsvärd, inte minst för att det däri framgår att kapitalism och borgerligt tänkande växer från småföretagande, detta var något som inte ändrades i Kina efter revolutionen. Småbönder, privat ägande, mindre företag genererar en form av “borgerligt medvetande”, vilket hindrar revolutionen att få verklig förankring i människors medvetande. Det går inte att ha en kapitalistisk praktik och tro att socialistisk medvetenhet sprids.

    Reply
    • Redaktionen Post author

      “detta var något som inte ändrades i Kina efter revolutionen”, kan du utveckla det? Jag menar att det var en process där man hela tiden försökte gå mot hela folkets ägande. Inom jordbruket t.ex. gick man mot allt mer kollektivt ägande utan att tvinga börnderna, folkkommunerna var rätt stora och de drev fabriker m.m.

      Reply
      • Peter den andre

        Jag refererade vad som anges i texten. Däri uttalas farhågor om att Kina kommer gå just den väg vi nu vet att det gått, skälet som anges är inte det som märkligt nog oftast förekommer, “högerkupp”, utan att ekonomin inte ändrades tillräckligt. Småföretagandet (ytterst självägande småbönder) kvarstod, vilket bidrog att upprätthålla form av “kapitalistisk andra”.

        Reply
        • Peter den förste

          Kulturrevolutionen handlade om klasskampen i hela samhället men började inte förrän 1966. Den politiska förändringen (kuppen) var uttryck för att de kapitalistiska krafterna hade inflytande på många olika håll i samhället. Mao bad sina anhängare att gå ut på landsbygden och resa folket i gerillakrig igen om kapitalistanhängarna skulle ta över men de gjorde vad jag känner till inte det.

          Stora framsteg hade gjorts men mycket fanns kvar att göra.

          “First, industry. Industry under ownership by the whole people covered 97 per cent of the fixed assets of industry as a whole, 63 per cent of the people engaged in industry, and 86 per cent of the value of total industrial output. Industry under collective ownership covered 3 per cent of the fixed assets, 36.2 per cent of the people engaged in industry, and 14 per cent of the total output value. Besides these, individual handicraftsmen made up 0.8 per cent of the people engaged in industry.”

          https://www.marxists.org/reference/archive/zhang/1975/x01/x01.htm

          Reply
          • Röda Pennan

            ” Mao bad sina anhängare att gå ut på landsbygden och resa folket i gerillakrig igen om kapitalistanhängarna skulle ta över men de gjorde vad jag känner till inte det.”

            Låter intressant, har du en källa till det?

            Reply
            • Peter den förste

              I Han Suiyns bok “Vinden kring tornet” så skriver författaren att han bad Jiang Qing att göra det. Boken är skriven före Maos död men kom ut strax efter att Mao och Chou Enlai dog 1976 om jag inte minns fel.

              Reply
            • Rödskägg

              Mao bad ingen om något, han tvingade dem. Hur många mördades i kina eller tvinagdes till svält. Och ni talar om honom och de andra som hjältar

              Reply
              • Redaktionen Post author

                De som är eller var sympatiskt inställda till socialismen har en bild, motståndarna en annan. T.ex. kollektiviseringen av jordbruket i Kina gjordes i stort sett utan tvång. Man övertygade bönderna att stegvis samarbeta allt mer.

                Kom med några konkreta exempel så kan vi diskutera det.

                Reply
              • Jens

                Fråga dig hur du vet det? Vem är det som har berättat om det för dig?
                Jag tror att du egentligen vet att du inte kan backa upp ditt påstående. Det är bara något du lärt dig, utan att egentligen studera närmare.
                Jag är kommunist, men har ingen avsikt att berätta hur fel du har. Tror att du själv kan ta reda på det. Verkligheten finns, oavsett hur den idag beskrivs, det går att få kunskap om hur saker faktisk förhåller sig.

                Reply
                • Redaktionen

                  Läs t.ex. Jan Myrdals 3 böcker om byn Liu Ling. Det är en detaljstudie där man kan följa processen.

                  Reply
                  • Jens

                    (min kommentar var ett svar på Rödskägg, inte ert bemötande).

                    Håller med om att Myrdals böcker om den kinesiska byn är väldigt bra, inte minst är det intressant att se förändringar mellan hans besök där.
                    Det är analys som som också gör förutsägelser, som visat sig vara felaktiga men intressanta för att Myrdal pekar på problemen. Ex varnar han för en återgång till kapitalism, hur illa det kan gå om inte den maoistiska politiken får fortsätta utan ersätts av borgerliga element i partiet. Myrdal tror inte det kommer ske, att revolutionen är tillräckligt förankrad. Han hade fel, men det ändrar inte att analysen var korrekt, bara att han “hoppades” på en annan utgång.

                    Reply
  3. Salazar

    Genom kontroll av armen kunde de kontrollera massorna. Palatskuppen och rättegången var toppen på ett isberg.
    revisionisternas brott är vidriga.

    Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published.