Mao den onde. Hur bemöter vi anti-kommunisternas argument? Del 1

Texten nedan är baserad på en artikel av Joseph Ball publicerad i Monthly Review.

Varför skall vi fundera över vad som egentligen hände i det socialistiska Kina för snart 60 år sedan? Vi lever ju i Sverige och det är väl onödigt att dra upp gamla historier om vad som hände i ett bondeland på andra sidan jordklotet? Sådana argument kan verka logiska men där har vi en annan uppfattning. Vi menar att Maos idéer om hur arbetarklassen kan kämpa för att ta makten och hur ett socialistiskt land kan byggas och hur man kan hindra att en ny kapitalistklass uppkommer under socialismen kan användas kreativt även i Sverige. Men om de idéer Mao företrädde enbart ledde till kaos och elände finns det naturligtvis ingen anledning att ens överväga att använda dem här i Sverige. Ur vår synvinkel blir därför kampen om historien också en kamp om Sveriges framtid.

Ökande fientlighet mot Maos idéer?
Under de senaste 30 åren har Maos rykte allvarligt undergrävts av allt mer extrema uppskattningar av antalet dödsfall som den politik han företrädde påstås ha lett till.
Under sitt liv var Mao respekterad runt om i världen på grund av att hans socialistiska politik hade förbättrat välfärden för det kinesiska folket, kraftigt minskat fattigdomen och hungern och att folk hade fri sjukvård och utbildning. Maos teorier inspirerade folk som kämpade mot imperialismen och det är förmodligen denna faktor som förklarar en stor del av fientlighet mot honom från kapitalisterna och deras ideologer. Denna fientlighet mot hans idéer är en trend som sannolikt kommer att öka i styrka i takt med den kommunistiska rörelsens framgångar (MLM-partierna) i Asien och i andra delar av världen.

Stora språnget som en anti-kommunistisk språngbräda
De flesta av försöken att underminera Maos rykte fokuserar på det stora språnget som inleddes 1958. Det är denna period som den här artikeln främst handlar om.
Bönderna hade redan börjat bruka marken kooperativt på 1950-talet men under stora språnget gick de samman i stora kommuner som bestod av tusentals eller tiotusentals människor. Storskaliga bevattningssystem byggdes för att förbättra jordbrukets produktivitet. Mao företrädde en politik (det fanns hela tiden andra uppfattningar) som syftade till att kraftigt öka både jordbruks- och industriproduktionen. Det hävdas att denna politik ledde till en svält under åren 1959-1961 (även om vissa menar att svälten började 1958). Det hänvisas till en mängd olika orsaker till uppkomsten av svält. Till exempel hänvisas det till överdrivna sädesuppköp av staten eller till att mat slösades bort på grund man delade ut gratis mat i gemensamma kök i folkkommunerna. Det har också hävdats att bönder försummade jordbruket för att arbeta på bevattningssystem eller i de omtalade “bakgårdsstålugnarna” (småskaliga stålugnar byggda på landsbygden).

Mao medgav att det fanns problem
Mao medgav att det fanns problem under denna period.
Men han menade att större delen av svårigheterna berodde på torkan och flera på varandra följande naturkatastrofer. Han medgav också att det hade förekommit politiska misstag vilka han tog sitt ansvar för.

Stora språnget som en del av Deng Xiaopings kampanj mot kommunismen
Officiella kinesiska källor som publicerades efter Maos död anger att 16,5 miljoner människor dog under stora språnget som ett resultat av den förda politiken.
Dessa siffror släpptes under en ideologisk kampanj som drevs av Deng Xiaopings kapitalistiska regim mot Maos politik. Men det verkar inte finnas något sätt att självständigt bekräfta riktigheten av dessa siffror. Och det är ett stort mysterium hur de samlades in och bevarades i tjugo år innan de släpptes till allmänheten. Amerikanska forskare har ökat denna siffra till cirka 30 miljoner genom att kombinera kinesiska uppgifter med uppskattningar som tar sin utgångspunkt i kinesiska folkräkningar från 1953 och 1964. Jung Chang och Jon Halliday uppger i sin bok “Mao: Den sanna historien” att 70 miljoner dog som ett resultat av den politik som Mao företrädde, däribland 38 miljoner under stora språnget.

De positiva resultaten av stora språnget försvinner i dimman
En del västerländska författare i ämnet har skapat sig en helt oproportionerlig bild av perioden och de verkar en smula hänförda av de massiva dödssiffrorna från tvivelaktiga källor.
De koncentrerar sig enbart på vissa politiska överdrifter och det är troligt att deras syn på den skadeverkan som dessa hade är starkt överdriven. Det är mycket sällsynt att det i offentligheten släpps fram beskrivningar av hur de strategier som utvecklades under det stora språnget rent allmänt faktiskt gynnade det kinesiska folket när de inledande svårigheterna hade övervunnits.

Amerikanska pengar blir till böcker i ämnet
Amerikanska statliga myndigheter har gett stöd till dem som har en negativ inställning till kommunismen (särskilt i förhållande till Maos idéer) under hela efterkrigstiden. Ett exempel är
veteranhistorikern i “maoism” Roderick MacFarquhar som var redaktör för tidskriften “The China Quarterly” på 1960-talet. Denna tidskrift publicerade påståenden om massiva svältrelaterade dödsfall som har citerats sedan dess. Det framkom senare att denna tidskrift fått pengar från en av CIA:s frontorganisationer. MacFarquhar har själv medgett detta i en skrivelse till The London Review of Books. Roderick MacFarquhar uppger dock att han inte visste att pengarna kom från CIA under tiden han var redaktör för The China Quarterly.

De uppgifter med viss kvalité, såsom de ögonvittnesskildringar som citeras av Jasper Becker i hans bok om perioden, Hungry Ghosts, är inte tillräckligt övertygande för att skapa klarhet kring påståendena. De viktiga skriftliga bevis som citeras av Chang och Halliday i deras skrifter om stora språnget presenteras på ett vilseledande sätt. Deng Xiaoping-regimens uppgifter vilka beskyller Mao för miljontals döda under stora språnget är inte tillförlitliga. Uppgifter från bönder motsäger påståendet att Maos linje var att skylla för de dödsfall som hade inträffat under stora språngets period.

Amerikanska demografer har försökt använda statistiska uppgifter om dödligheten och andra demografiska uppgifter från officiella kinesiska källor för att bevisa hypotesen om “massiva dödssiffor” under stora språnget (dvs en hypotes om att “den största hungersnöden genom tiderna” eller “en av de största hungersnöd genom tiderna “ägde rum under det stora språnget). Men inkonsekvensen i uppgifterna och det övergripande tvivel kring källorna till deras vittnesmål undergräver dock hypotesen om “massiva dödssiffror”.

 

 


(Visited 93 times, 1 visits today)

Dela denna text.

PinIt

One thought on “Mao den onde. Hur bemöter vi anti-kommunisternas argument? Del 1

  1. Pingback: Mao den onde. Hur bemöter vi anti-kommunisternas argument? Del 2 | Kommunistiska Arbetarkommunen

Leave a Reply

Your email address will not be published.