Om fascisternas framgångar och ett par positiva faktorer

Fascisterna i Sverigedemokraterna fick som bekant 13 % av rösterna i riksdagsvalet. Eftersom 83,4 procent av de röstberättigade röstade så innebär det att ca 11 % av alla vuxna stödjer ett fascistiskt parti. En del kommunister känner nu spontant att det är dags att emigrera men det är inget alternativ. Enligt denna undersökning så hade Sverigedemokraterna stöd från 8,5 procent av LO-medlemmarna i maj 2014. Om vi räknar in de arbetare som inte är med i facket så betyder det förmodligen att ca 10 procent av arbetarklassen stödjer fascisterna.

Det har diskuterats mycket kring varför fascisterna är det enda parti som väsentligen ökar sitt stöd hos befolkningen i stort. Här är några tankar kring detta.

Finanskapitalets behov av att avleda missnöjet
I takt med att finanskapitalet plundrar den sociala servicen och försämrar vilkoren på arbetsmarknaden så ökar behovet av att avleda missnöjet. En del av finansoligarkerna förstår förmodligen detta och stödjer Sverigedemokraterna. Den sammanlagda verkan av att de exponeras extremt mycket i finansoligarkins medier (i förhållande till sin storlek) är att de kan få ett växande stöd. Skulle inte ägarna känna till detta parlamentarismens ABC? Parlamentariska framgångar förutsätter exponering, syns man inte så finns man inte på valdagen. Att Sverigedemokraterna konsekvent framställs som om de vore en verklig opposition till hela systemet bidrar säkert till deras framgångar. Att de i 90 procent av fallen har röstat med regeringen spelar liksom ingen roll. De framställs ändå som ett oppositionsparti i finanskapitalets medier.

Innehållet i fascistpropagandan
Föreställningen om att “invandrarna tar jobben” är en viktig faktor. En ökad tillgång på arbetskraft på arbetsmarknaden är en faktor som självfallet påverkar priset på arbetskraften och arbetslösheten. Detta drabbar särskilt den del av arbetarklassen som saknar utbildning eftersom de lättast kan ersättas med invandrad arbetskraft. För en del reformister så blir det en “lösning” att begränsa tillgången på arbetskraft genom att kräva att borgarstaten skall begränsa invandringen. Om vi skall ha någon trovärdighet hos de lägre skikten av arbetarklassen så skall vi självfallet erkänna realiteterna i ekonomin. Men vi skall förklara att vårt läge blir helt hopplöst om vi ställer upp krav på borgarstaten rörande invandringen eftersom det splittrar arbetarklassen. En verklig lösning på sikt är göra fackklubbarna till kamporganisationer och organisera arbetslösa i kamp för sina rättigheter med sikte på att störta kapitalisterna.

Reformismens dragningskraft
Reformismen har allt mer förlorat sin dragningskraft. Arbetarklassen och resten av folket tror i allt mindre utsträckning på att de reformistiska partierna kommer att bidra till några lösningar. Kapitalister och småborgare röstade på Alliansen för att bevara sina privilegier. Men de som inte har några privilegier tycks få ett allt lägre förtroende för reformismen. “Socialdemokraterna är inte vad de har varit” är en mycket vanlig uppfattning. Reformismens eller revisionismens bankrutt är i förlängningen något positivt. När en stor del av arbetarklassen helhjärtat följer de reformistiska ledarna så har det en starkt hämmande verkan på arbetet med att bygga upp en revolutionär arbetarrörelse.

Slutsats: Stödet till fascisterna är till viss del ett uttryck för ett minskat förtroende för det parlamentariska systemet som helhet. Reformismens dragningskraft tenderar dessutom att minska allt mer. Dessa två faktorer är något positivt och som vi bör ta fasta på istället för att gräva ner oss i en oro över fascisternas framgångar. Fältet öppnas allt mer för den revolutionära arbetarrörelsen.

(Visited 24 times, 1 visits today)

Dela denna text.

PinIt

4 thoughts on “Om fascisternas framgångar och ett par positiva faktorer

  1. Clartéare

    SDs framgångar beror nog inte så mycket på et utbredd rasism som ett oerhört förakt för politiker (vilket skulle kunna gynna radikala grupper/partier om bara dessa lyckades ställa upp ett trovädigt alternativ och lyckades nå ut med detta). Nu efter valet är detta uppenbart; ta det faktum att s nu inte vill samarbeta med v, men väl med mp och andra rent borgerliga partiet (c, fp). V kommer givetvis gå med på detta och stödja s ändå. Resultatet: s väljarna som snarare anser att de ska samarbeta med v än borgarna blir missnöjda, v väljarna blir besvikna på ledningens feghet. SD framstår som det enda alternativet. Denna utveckling har pågått länge, notera att detta val inte var en framgång för s, v (eller mp) utan att den enda anledningen att alliansen förlorar makten är att m tappat till sd. Detta är det näst sämsta val s gjort i modern tid. Deras kohandel med borgarna kommer göra att de tappar än mer förtroende hos sina kärnväljare, och kanske än viktigare: de får inga nya, då yngre människor väder dem ryggen.

    Problemet är inte SDs framgång utan att den radikala vänstern inte lyckats attrahera människor. Det finns givetvis naturliga skäl till detta, t.ex. att SD ges utrymme i den borgerliga offentligheten medan kommunister helt stängs ute.

    Tycker att vi borde ta en stor, och ärlig, diskussion om detta.

    (Förövigt, håller delvis med MR. Tycker att fascism är ett begrepp som används ganska slarvigt. Fascism är en utmejslad ideologi, som (1) är statbevande, dvs. vill värna om staten. (2) har en organisk syn på klassammansättningen, där de ser staten som en närmast hegeliansk syntes av de i samhället existerande klasskonflikter. (3) Är korporativistiska. (4) förnekar materialism till förmån av en "handlingsontologi".

    Finns nog fler punkter. Dessutom är fascism är egentligen inte rasistisk.

    SD faller inte in i något av detta. Vi har snarare att göra med en form av pragmatisk högerpopulism, som använder sig av rasism, nationalism, muslimhat osv för att nå ut till väljare. Men i deras politik så står de egentligen väldigt nära den traditionella borgerligheten, som de också har stött i nästan alla riksdagsomröstningar.

    Reply
    • Redaktionen Post author

      Håller med om att en stor ärlig diskussion är nödvändig. Hur vinner vi de som av goda skäl har tappat förtroende för parlamentarismen? Gör vi det genom att en mängd välmenande förslag som somliga tror eller vinner vi erkännande genom en omfattande praktik; leder stider på arbetsplatser och i bostadsområden, tar itu med de problem som folk har på olika områden. Kan man t.ex. mildra bostadsbristen genom omfattande ockupation av tomma kontorslokaler, kan man hjälpa gamla genom att ha egna röda sjukvårdsteam, kan vi ha egna hjälpkassor till nödlidande, kan vi ha egna hyresgästföreningar som stoppar vräkningar osv? Om vi strävar att vinna erkännande på det sättet runt om i Sverige så får vi ett helt annat förhållningssätt till opinionen och medierna.

      Intressant definition av fascismen, håller med om att korporativismen är viktig. Korporativismen kommer ur behovet av att försöka mildra klassmotsättningarna. Jag vet att kamrater nyligen har fördjupat sig i detta men det har visat sig vara svårt att hitta en definition som är användbar. Det är nog inte meningsfullt att i detalj diskutera vad fascismen ÄR eftersom den tar sig olika uttryck i olika länder. Men det är helt klart en särskilt reaktionär rörelse som uppstår vid sidan av de traditionella borgerliga partierna och den uppstår ur finanskapitalets behov av att hantera de växande klassmotsättningarna. Tror det kan vara bra att hålla sig till Dimitrovs resonemang:

      1. Fascismen är en finanskapitalets mest reaktionära och chauvinistiska representanter.

      Sverigedemokraternas kvinnosyn, syn på nationalism och staten och kulturen osv visar att verkligen är finanskapitalets mest reaktionära och chauvinistiska representanter. Ur deras principprogram, "ser Sverigedemokraterna nationalismen som det enskilt viktigaste verktyget

      i arbetet med att bejaka den gemensamma identiteten", "den egna nationens intressen skall sättas i främsta rummet", "samt att statens gränser så långt det är möjligt skall sammanfalla med nationens utbredningsområde."

      2. Fascismen växer fram för att mota ett växande hot från arbetarklassen. Hela deras praktik är från början till slut enda stort splittringsförsök av arbetarklassen och de vill som inget annat parti ge polisen resurser och befogenheter.

      3. Fascismen tillämpas i varje land utifrån det landets specifika förhållanden. Skall du vinna en opinion här så kan man inte kopiera 30-tals fascismen i Europa. Sverigedemokraterna är en fascistisk rörelse som har genom en metamorfos för att kunna få ett växande stöd. Partiet är fullt av hitlerdyrkare men de försöker upprätthålla fasaden.

      Reply
  2. MR

    Tycker ni använder ett begrepp som fascister väldigt slarvigt. Vet att det inom hela vänstern är vanligt att benämna SD som fascister, men verkligheten är ju att det snarare är ett högerpopulistiskt parti. En äkta analys måste förstå skillnader och se nyanser, inte enbart vara "propagandistisk" och ange värdeomdömen.

    Reply
    • Redaktionen Post author

      MR, hur definierar du fascism? Dimtrov skrev följande 1935:

      "Surpassing in its cynicism and hypocrisy all other varieties of bourgeois reaction, fascism adapts its demagogy to the national peculiarities of each country, and even to the peculiarities of the various social strata in one and the same country."

      Sverigedemokraterna är ett fascistparti som grundades bl.a. av en f.d. ss-frivillig och har genomgått flera utvecklingsstadier för att hitta en modell som passar de speciella förhållandena i Sverige.

      "The development of fascism, and the fascist dictatorship itself, assume different forms in different countries, according to historical, social and economic conditions and to the national peculiarities, and the international position of the given country. In certain countries, principally those in which fascism has no broad mass basis and in which the struggle of the various groups within the camp of the fascist bourgeoisie itself is rather acute, fascism does not immediately venture to abolish parliament, but allows the other bourgeois parties, as well as the Social-Democratic Parties, to retain a modicum of legality. In other countries, where the ruling bourgeoisie fears an early outbreak of revolution, fascism establishes its unrestricted political monopoly, either immediately or by intensifying its reign of terror against and persecution of all rival parties and groups. This does not prevent fascism, when its position becomes particularly acute, from trying to extend its basis and, without altering its class nature, trying to combine open terrorist dictatorship with a crude sham of parliamentarism.".

      Det svenska finanskapitalet behöver fascismen för att hantera de växande klassmotsättningarna i spåren av den ökande exploateringsgraden. De behöver fascismen för att föregripa en växande revolutionär rörelse och isolera den revolutionära delen av arbetarklassen (tänk upproren i förorterna).

      Pål Steigan skrev för ett tag sedan följande: "Det jeg sa om revolusjonen på konferansen var ikke hva jeg trodde, men hva overklassen frykter. Både Pentagon, ratingbyrået Moody’s, EU-toppen osv. har sagt er at de frykter at folkemassene ikke kommer til å finne seg i denne politikken i lengden, og at de derfor kommer til å gå til revolusjon. Derfor styrker de militariseringa av samfunnet og forbereder seg på å bruke militære styrker mot egen befolkning i tilfelle opprør."

      "The imperialist circles are trying to shift the whole burden of the crisis onto the shoulders of the working people. That is why they need fascism. … They are striving to forestall the growth of the forces of revolution by smashing the revolutionary movement … That is why they need fascism. In a number of countries, Germany in particular, these imperialist circles have succeeded, before the masses had decisively turned towards revolution, in inflicting defeat on the proletariat, and establishing a fascist dictatorship."

      Sverigedemokraterna representerar "the most reactionary, most chauvinistic and most imperialist elements of finance capital.". Det är främst de som med sin järnrörspolitik kräver hårda tag och mer poliser för tukta arbetarklassen i arbetarförorterna.

      Reply

Leave a Reply

Your email address will not be published.